Bristen på kompetent personal
bromsar lönsamheten i många företag
- Jämställda företag är attraktivare arbetsgivare
- Vi har en av Europas mest könsuppdelade arbetsmarknader
- Varför är inte stål- och verkstadsindustrin mer attraktiv för kvinnor?
Är du intresserad av möljigheter att attrahera kompetent personal och öka lönsamheten i ditt företag genom en mer jämställd arbetsplats borde vi träffas! Vår uppgift är att hjälpa ditt företag komma igång!
Hör av dig till: Lena Norrström, 070 6150105
.................................................................................................
Genusmedvetna arbetsplatser lockar fler
Michael Toivio, verksam vid Högskolan Dalarna och även knuten till Triple Steelix, höll ett lunchanförande för en grupp kvinnor i stålbranschen om stress, jämställdhet och slitningen mellan arbete och privatliv. Både män och kvinnor upplever stress när inte det berömda livspusslet går ihop.
– Det finns både fysiologisk och psykologisk stress, den är inte farlig så länge man får tid till återhämtning. Sömnbrist är ofta ett första tecken på att det inte står rätt till.
Bara 22 procent av de svenska männen väljer att ta ut sina pappadagar. Nio av tio säger att de vill ta större ansvar hemma, men bara en av tio realiserar det. Det är tyvärr fortfarande vanligast att placera kvinnan i hemsfären och mannen i försörjningssfären, trots att det snart finns fler högutbildade kvinnor än män. Problemet är att det blir en orättvis fördelning av samhällets resurser.
Den tredje mest attraktiva arbetsplatsen i världen är McKinsey´s. De har funnit att ”Det finns affärsmässiga skäl till att ha minst tre kvinnor i företagsledningen”. Men de har funnit tre hinder för kvinnor som hindrar dem från att välja att bli chef:
-
Dubbelarbete
-
Kravet att alltid vara tillgänglig på jobbet
-
Kvinnor har svårare att marknadsföra sig själva och ta plats.
Michael Toivos hypotes går ut på att om man inte lever efter sina värderingar får man dåligt samvete. Män som arbetar för mycket och inte är närvarande i hemmet känner allt mer dåligt samvete idag. Att kvinnor har känt så i årtionden kanske det inte pratas så mycket om. Delar man på ansvaret för barn och hemarbete blir det lättare för bägge parter.
– En medveten organisation eller arbetsgivare kan bidra till att de här hindren tas bort. En genuskompetent arbetsgivare blir så mycket mer attraktiv för bägge könen.
Michael Toivio leder en undersökning om genusstress via en enkät som företag i Triple Steelix-regionen får svara på. Svaren sammanställs och Michael ger en återkoppling på resultatet.
– En fråga lyder: Händer det att privatlivet är så fordrande att du inte orkar med ditt arbete som du skulle vilja? Får du dåligt samvete av detta? Tillsammans diskuterar vi hur man kan gå vidare.
Företag som är genusmedvetna och som i sin kultur har förståelse för både våra sociala och yrkesmässiga behov har konkurrensfördelar. De kan bli goda förebilder och visa andra vilka positiva effekter det har på de anställda.
– Tänk om Dalarnas företag kunde bli bäst i landet på detta!
Agneta Barle
----------------------------------------------------------------------
Med genusglasögon i Indien
Som ett led i Triple Steelix internationalisering for Hans Lundkvist, industridoktorand vid Luleå Tekniska högskola och en av personerna bakom projektet Jämt attraktiv – GATT, till Jhansi i mellersta Indien för att delta i konferensen ”Genus och utveckling i arbetslivet” (Gender & Development in a World of Work). Han reste tillsammans med genusforskaren Hanna Westberg. Bakom konferensen stod Women Work & Health Initiative.
Hans Lundkvist hade blivit inbjuden att tala om hur Triple Steelix arbetar och om metoden man använt på Dellner Couplers i Vika utanför Falun. På konferensen deltog ett 70-tal forskare och representanter från olika organisationer. Detta var den första internationella konferensen som GATT deltog i. Konferensen hade sin upprinnelse i en kongress om kvinnor, arbete och hälsa 2005. Kvinnors arbetssituation i världen kräver nya infallsvinklar för att kunna tackla de utmaningar som globalisering och ökad arbetsmarknad ger upphov till.
Verkstadsindustrins situation
En central fråga som GATT-projektet vill belysa är: Om man arbetar aktivt med genusfrågor i företaget, stärker det varumärket? Hasse Lundkvist har funderat mycket kring detta och följt diskussionen om varför verkstadsindustrin inte är mer attraktiv för tjejer. I rekryteringsannonser söker man ofta personer med social kompetens, noggrannhet och som kan hålla många bollar i luften – egenskaper som ofta tillskrivs kvinnor, men ändå anställs gärna personer som liknar föregångaren, således en man inom verkstadsindustrin.
Dellner Couplers vill bli en mer attraktiv arbetsgivare, därför deltar man aktivt i GATT-projektet. Där har man gjort en enkät om attraktivt arbete. Vad är attraktivt arbete och hur upplever medarbetarna företaget de jobbar på? Analysen av svaren och återkopplingen görs sedan med ett jämställdhetsperspektiv. I processen är alla på företaget involverade. Eftersom Dellners är ett globalt företag har man även genomfört enkäten i Polen, Kina, och Indien.
Helt annan situation i Indien
- Den indiska arbetssituationen är väsensskild från vår, säger Hasse. Men det var mycket intressant att ta del av den. Mitt inlägg blev uppskattat och väckte en hel del diskussioner. En yngre manlig student som lyssnade kände sig väldigt emotionell när jag frågade vad männen i Indien känner när de hör under vilka förhållanden många kvinnor arbetar. Det märktes att han skämdes. Samtidigt var flera män klart intresserade av vad jag sa. Det fanns också ett genuint intresse för vår problematik med arbetskraftsbrist.
En kvinna från regeringen i Delhi och som arbetade med välfärdsutveckling, berättade om ett projekt där man försöker att få unga kvinnor i Indien att inte gifta sig förrän de är 18 år (laglig ålder). Paret får en summa pengar för det och kommer på bild i tidningen. Väntar de till 21 med första barnet får de ytterligare ett ekonomiskt bidrag.
Genusglasögon
Hanna Westberg talade om behovet av att ha genusglasögon i arbetslivet. För en uthållig och demokratisk utveckling är det nödvändigt med jämställdhet för både män och kvinnor i arbetslivet. Så länge fler kvinnor än män lever i fattigdom är insatserna för att minimera fattigdomen oskiljaktig från jämställdhetsfrågan. Hon berättade också om Sverige som ett av världens mest jämställda land samtidigt som vi har en ovanligt könsuppdelad arbetsmarknad.
Bildspråk
GATT-projektets broschyr ”Brist på kompetent personal bromsar lönsamheten i många företag” väckte också intresse. Särskilt bilden av en magnet som dragit till sig massor av spikar blev uppskattad som symbol. Det har visat sig att humor och slående bilder är bra metoder även i Sverige att få igång en diskussion. Utformningen på rakhyvlar, trädgårds- och köksredskap signalerar lång väg vilket kön som är brukaren. Men är det egentligen någon skillnad i stålkvalitet mellan kvinnors respektive mäns rakhyvlar?
– Det är viktigt att få en diskussion kring kön så att alla varseblir att vi gör skillnad, säger Hasse Lundkvist. Sen kan man få tid för reflektion som i sin tur kan leda till omvärdering.
Nästa internationella konferens, där GATT-projektet presenteras blir i Madrid i oktober 2010.
------------------------------------------------------------------------------
Undersökning av jämställdhetsstress
Jämställdhetsstress är ett nytt begrepp. Det handlar om livspusslet eller den stress man kan känna när man slits mellan arbete och familj. Den stressen upplevs av både kvinnor och män, men kanske på olika sätt.
– Förändringarna i samhället har gjort att spänningenmellan arbetet och hemmet
har ökat. Det är lätt att känna sig otillräcklig, konstaterar Michael Toivio som nyligen börjat jobba på Triple Steelix.
Michael kommer att göra en jämställdhetsstress-undersökning på de företag som är intresserade av att vara med i projektet. Frågorna som ska ställas handlar om hur livssituationen upplevs i spänningen mellan arbetslivet och hemmet och hur mentaliteten på företaget är och hur man tänker.
Läs mer i GATT info nr 3.
Visst vill du vara med?
Välkommen att hör av dig till Lena Norrström, 070 6150105
Behövs det mer jämställdhet inom stålbranschen?
Ja, det råder nog ingen tvekan om den saken. Det är därför projektet Jämt attraktiv – GATT har en så viktig uppgift.
Syftet med projektet är att hjälpa företagen att bli mer attraktiva för tjejer och killar med rätt kompetens.
Lena Norrström är projektledare.
– Vi vill att företagen ska få upp ögonen för att jämställdhet
faktiskt gör skillnad. Ett jämställt företag är mer attraktivt för unga
kompetenta människor.
För många av företagen i Triple Steelix nätverk är redan jämställdhet och attraktivitet högt prioriterade frågor, samtidigt som man inte lyckats med att visa
det utåt.
– Man kan tänka i två led, fortsätter Lena Norrström. Först att fundera tillsammans med all personal över hur man uppfattas som företag och i nästa fas hur man ska visa det så att det märks utåt. I de fall där det behövs göras något ska vi tillsammans med företaget komma fram till åtgärder.
Det är både en generationsfråga och en könsfråga när det handlar om vilka krav man ställer på en arbetsplats. Unga människor och kanske speciellt kvinnor har
högre krav.
– Ett exempel kan vara omklädningsrummet eller lunchrummet på företaget. Att det är inbjudande och trevligt. Lika viktigt är det med arbetsklimatet. Vilken jargong finns det och är den jargongen ok för både kvinnor och män. Det är många frågor att fundera över.
GATT-projektet som startade i november 2008 har kommit en bra bit på väg. Det första företaget som deltar aktivt är Dellner Couples. Där har man gjort en
medarbetarenkät om attraktivt arbete. Vad är attraktivt arbete och hur upplever medarbetarna företaget de jobbar på? Analysen av svaren görs sedan med
ett jämställdhetsperspektiv. I processen är alla på företaget involverade. Mer om detta i ett senare.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Vi är tre personer som arbeter med GATT. Hasse Lundkvist, Hanna Westberg och Lena Norrström.
Syfte och mål
Syftet med GATT-projektet är att på genus och arbetslivs- vetenskaplig grund och med ett interaktivt förhållningssätt med parternas nytta i fokus inspirera och initiera förändringsprocesser för minskad könssegregering och ökad jämställdhet. Projektet skall leda till ökad innovation, tillväxt och konkurrenskraft för innovationssystemet.
Målet för GATT-projektet är att:
• Utveckla insikt om potentialen med ökad jämställdhet
• Starta förändringsprocesser för ökad jämställdhet hos medverkande
företag
• Gemensamt med forskare initiera och utvärdera metoder för hållbart
jämställdhetsarbete
Kontaktpersoner:
Hans Lundkvist, doktorand inom arbetsliv med inriktning jämställdhet
Mob: 070-255 58 56, hans.lundkvist@triplesteelix.se
Lena Norrström, kommunikation och jämställdhet.
Mob: 070-615 10 05, lena.norrstrom@triplesteelix.se